Peter Lynch – Beating the Street (4)(Peters princip 8-10)

Nu är det dags att åter igen ta tag i Peter Lynch ”serien”!

Peter Lynch är skeptiskt till de fondförvaltare som sitter dagarna i ända och tittar på aktiekurvor. Han anser att nyckeln till en framgångsrik investering är att inrikta sig på företagen och inte aktiernas rörelser. Hans tips till alla som investerar är istället att anteckna tankar och fakta om företagen man läser eller hör om; aktiekursen vid tillfället och en sammanfattning. När man köper och säljer aktier ska man anteckna orsakerna till varför beslutet togs. Annars kan man lätt glömma bort varför man tog vissa beslut. (För min egen del anser jag att denna blogg är mitt sätt att göra anteckningar i Lynchs anda.)

Vidare är en framgångshemlighet att Peter Lynch läste minst 700 årsredovisningar varje år. När Peter Lynch hade sina investeringsmöten med kollegorna brukade de ha som regel att inom tre minuter skulle man ha förklarat varför man ska köpa en viss aktie. Det ska vara enkelt att förstå och det ska gå fort.

Peter Lynch kan inte förstå varför investerare säljer sina bästa investeringar i rädsla för ekonomiska kriser eller krascher eftersom historien visar att den totala katastrofen sannolikt inte kommer. Han skriver att om den totala katastrofen kommer är pengar på banken troligen inte mer värt än aktier. Ett av de företag som Peter Lynch köpte mycket av var Chrysler som var inne i en jättekris och var oerhört förtalat. Ingen ville äga Chrysler. Och då gick Lynch in och köpte så mycket han kunde, han köpte det andra inte ville ha. Man ska uppfatta börskriser som möjligheter att köpa fler aktier till låga priser. Han påstår t.o.m. att det är på detta sätt stora förmögenheter skapas. Peter Lynch fann ofta de höga kurserna nedslående, han ville hellre ha ”fina” nedgångar då man kunde fynda billiga aktier. (Den enda gången Lynch anser att man borde strunta i aktier och istället köpa obligationer är om räntan på statsobligationerna överstiger utdelningarna med minst 6 %, Peters princip nr 8.)

Peter Lynch brukade också tänka att hans fondportfölj var indelat i två delar. Ena delen var små tillväxtföretag och den andra var ”konservativa” aktier. Tanken var att sälja de konservativa aktierna när marknaden går ner och köpa mer tillväxtföretag för pengarna. När marknaden gick upp igen såldes tillväxtvinnarna och han ökade innehavet av de konservativa aktierna igen.

Peter Lynch har fått kritik för att han hade för många aktier (under en period fler än 1400 olika aktier) i sin Magellanfond. Han anser inte att det var ett problem. Han menade att han kunde ”flyga under Wall Street-radarn” genom att köpa små och relativt okända företag. Och hans fond gick bra medan index gick åt andra hållet. Här kommer vi till Peters princip nr 9 – ”Alla vanliga aktier är inte så vanliga”. Det gällde att hitta många småföretag och sedan se hur det gick för dom. Magellans allra flesta aktier tillhörde just ”se hur det går”-aktier. Han ansåg att det var lättare att följa dom om han ägde några. Han brydde sig inte heller om att många av dessa små aktier hade låg likviditet och sällan omsattes. Han tycker tvärtom att det är fel att tänka på likviditeten eftersom man då kan missa massor av bra företag.

För oss svenskar kan vi med glädje konstatera att Peter Lynch storsatsade på Volvo. Han säger att det var Volvo, Ford och Chrysler som gjorde Magellan så framgångsrik. Under vissa perioder var Volvo t.o.m. hans största post. Han gillade också Electrolux som han köpte mycket av.

Peters tionde princip lyder: ”Se inte i backspegeln när du kör på Autobahn”. Jag har inte riktigt förstått vad han menade (även om jag förstår att man framförallt ska titta framåt när man kör på Autobahn). Om någon läsare har förstått får denne gärna upplysa mig!

Peter Lynch – Beating the Street (3)(Peters princip 6-7)

Peter Lynch är mycket positiv till aktiebörsen. Han skriver att aktiemarknaden är nådig – klantarna får alltid en ny chans! Vid några tillfällen missade han några chanser där han var inne på att köpa aktier för en dollar styck, men avstod, för att sedan se aktien stiga till 30 dollar. Hans värsta miss var ett företag som kostade 25 cent per aktie som sedan steg till 65 dollar (Home Depot). Men, som han säger, det kommer alltid nya chanser!  

Peter Lynch betonar flera gånger att ”Man måste behålla aktiefonder (aktier) för att tjäna pengar på dom”. Det är enda sättet. För de människor som skräms bort av aktier så är det ingen lösning att investera i aktiefonder. När aktiekursen går ner ger det oss ett köpläge med reapris, man ska inte sälja då utan istället ska man köpa mer.

Princip 6 – ”Om man ändå vill välja en fond, kan man lika gärna välja en som är bra.”

Ett problem med aktiefonder är att bara 25 % av fonderna är bättre än index. Detta innebär att 75 % är sämre än index. Peter Lynch har några teorier om varför det är så. Teori 1 – aktieförvaltarna är helt enkelt urusla. Teori 2 – aktieförvaltarna låtsas tänka själva men vågar inte avvika från index för mycket och resultatet blir sämre än index. Teori 3 – många utländska investerare köpte de stora och välkända företagen (de indextunga) och gjorde att just index gick upp. (De som hade aktier i mer okända företag hamnade därför på efterkälken). Teori 4 – indexfonderna är en självuppfyllande profetia. Många stora institutioner investerar i de stora indextunga aktierna och därför stiger indexfonderna bättre än de övriga. Personligen tror jag att alla teorierna kan vara förklaringen på många olika fonder.

Peter Lynch skriver att han inte hade någon särskild strategi när han investerade mer än att han tittade på företagens siffror och detaljer och köpte de företag som verkade bäst. Ofta köpte han de företag som konkurrenterna hade mest respekt för. Han sökte också efter företag som marknaden hade förbisett och undervärderat. Det går alltid att hitta undervärderade företag! skriver han.

Han investerade sällan i företag som han inte förstod. Han upprepar sitt råd om att alla borde investera i den bransch han/hon arbetar. Där har man en chans att förstå vilket företag som är bäst. Om man jobbar inom detaljhandeln eller bankerna borde man kunna bedöma vilka av bolagen som är konkurrenskraftigast. Personligen tycker Peter Lynch sig se att småbolagsfonder alltid vinner på sikt. Men då gäller det att ha tålamod eftersom det kan ta ett par år innan kursstegringen på småbolagen kommer igång ordentligt. Peter Lynch har också en teori om att alla sektorer av aktiemarknaden till slut kommer i ropet och därför ska man investera i det som har varit impopulärt ett tag.

Lite självkritik unnar han sig, han skriver att under hans första år hände det att han ”drog upp blommorna och vattnade ogräset” (ett uttryck som sedan Warren Buffett frågade om han fick tillåtelse att använda sig av). När Peter Lynch hittade ett företag som han gillade bättre än de han hade i portföljen köpte han detta företag och sålde ett annat. Men när han ser i backspegeln anser han att han sålde ofta för fort. Han övergav ibland några mycket bra företag för att köpa några sämre.

Sammanfattning av fondstrategierna (som jag också tycker kan översättas till aktiestrategier) är:

Placera så mycket pengar du kan i aktiefonder (aktier).

Fördela pengarna mellan tre och fyra kategorier av aktiefonder (aktier). På det sättet kommer du alltid ha pengar investerat i den bästa kategorin.

När du sätter in nya pengar i sin depå bör man satsa dem på den aktiefond (aktie) som är den bästa inom sin sektor men i den där branschen har kommit efter.

Byt inte aktiefonder (aktier). Håll dig till några stycken och flytta inte runt pengarna. Det är bättre att hålla sig till samma fonder/aktier hela tiden och inte försöka rida på olika vågor och köpa och sälja. Ett sådant beteende skadar bara nettoförmögenheten.

Nu går vi till nästa princip.

Princip 7 – ”Ett bolags kontorslyx står i direkt proportion till styrelsens ovilja att ge utdelningar.”  

Under sina aktiva år gjorde Peter Lynch många företagsbesök och efter att ha besökt Taco Bells huvudkontor (som såg ut som en bilverkstad) formulerade han ovanstående princip. Man ska undvika företag som tycker det är oerhört viktigt att huvudkontoret ser bra ut, på bekostnad av utdelningarna. Huvudsyftet för företagsledningen måste vara att ge tillbaka till ägarna så mycket som möjligt.

Peter Lynch – Beating the Street (2) (Peters princip 4-5)

Beating the Street är mycket intressant som levandegör aktietänket mycket bra. Jag kan verkligen rekommendera den. Vi fortsätter:

Princip 4 – ”Man kan inte se in i framtiden i backspegeln”

Det som är lite extra intressant är att boken skrevs 1993 och då hade ekonomerna en del att bekymra sig över; bl.a. Sovjets undergång och hålen i ozonskiktet. Många ekonomer hade domedagspredikningar som Peter Lynch inte tycker att man ska lyssna till. Han skriver om andra tidigare kriser som inte hade ruinerat jorden eller världens börser, t.ex. Iran-Irak-kriget etc. Man kommer aldrig att veta vad som händer, men mänskligheten har en förmåga att komma tillbaka. Därför ska man inte titta för noggrant i backspegeln.

Peter Lynch skriver flera gånger om att förutsättningen för att tjäna pengar är att inte skrämmas bort från dem; kunskap om aktier är meningslös om man saknar viljestyrka. Den som är rädd saknar ofta viljestyrkan att våga investera på börsen. Han skriver att den som fullständigt struntar i marknadsläget och robotmässigt investerar efter tidtabell månad efter månad, han eller hon kommer att klara sig bättre än de som försöker hitta bottnar och toppar.

Precis som Warren Buffett skriver Peter Lynch om att det blir fantastiska reapriser på aktier när börserna faller pga oro för världsekonomin. De som istället investerar stort när alla andra säljer kan dubbla sina förmögenheter ganska fort. Men, det är enklare sagt än gjort. Varje kris verkar nämligen värre än den förra och det blir svårt att bortse från de många dåliga nyheterna. Men, som han upprepar om och om igen, det bästa man kan göra är att investera efter tidtabell månad efter månad.

Det som är ironiskt med aktier är att människor mår så mycket bättre när börsen går upp 20 % och aktierna är övervärderade istället för när börsen går ner 20 % och det kryllar av billiga köpvärda aktier. Det är ännu ett skäl varför det är så bra att köpa efter en bestämd tidtabell månad efter månad. Man kan vara expert på olika räknemodeller och balansräkningar men om man inte tror på en positiv börs litar man mer till de negativa nyheterna, och man vågar inte investera. Vi måste ha tro på att världen ska överleva, att människorna ska fortsätta stiga upp på morgnarna och ta på sig byxorna och att företaget som syr byxorna ska ge vinst till aktieägarna! Vi måste tro att hela världen är full av hårt arbetande och uppfinningsrika människor. Det är denna stora bild vi måste fokusera på. Inte micro eller macro, utan den ännu större bilden; tro på människan!

Den amerikanska börsen hade under 70 år fram till 1993 haft 40 kursfall på 10 procent eller mer. Över tio kursfall var på över 30 procent! Men de återhämtades! Under dessa 70 åren har börsen stigit i genomsnitt 11 procent per år. Att inte investera på börsen därför man är rädd för börskrascher är inte ekonomiskt försvarbart. Börsen har alltid kommit tillbaka. Börskrascher är lika återkommande som en köldknäpp i Minnesota. De som vet att köldknäppen kommer kan köpa ännu mer aktier på rea än de som blir rädda och säljer i panik.

Princip 5 – ”Det är meningslöst att betala någon för att sätta på radion”

Betala inte någon annan för det du kan göra!! Man bör inte investera i obligationer, men om man vill göra det, låt ingen annan ta betalt för det… Åter igen talar sig Peter Lynch varm för varför man ska investera i aktier och inte i obligationer. En viktig skillnad mellan aktier och obligationer är att när företagen blir mer lönsamma får aktieägarna del av vinsterna, utdelningen höjs oftast när vinsterna höjs. Samtidigt finns det inte något företag sedan Medicis dagar som har belönat obligationsägare genom att höja räntan. Samtidigt krymper obligationens värde med inflationen. Därför är ett enkelt sätt att bygga upp en trygg portfölj att köpa företag som har ökat utdelningen i 10 år i rad. Behåll aktierna tills de slutar öka utdelningen. Många människor oroas dock att en börskrasch ska utplåna kapitalet, och därför köper de obligationer.

Jag kommer inte köpa obligationer… Och jag tänker inte någon annan investera mina pengar heller.

Peter Lynch – Beating the Street (1) (Peters princip 1-3)

Efter att ha läst och skrivit om Warren Buffett så kände jag att det skulle vara kul att fördjupa mig i ytterligare en gurus visdom. Därför har det nu blivit dags för Peter Lynch och hans bok ”Beating the Street”. Hans portfölj Fidelity Magellan steg med 2700 % på tretton år (nära 30 % per år) och var till slut lika stor som Ecuadors BNP på 14 miljarder USD.

Peter Lynchs favoritaktier är små snabbväxande företag som varit lönsamma under några år och som bara fortsätter att växa. Hans strategi är att öka innehavet i de aktier som går bra och undviker långsamt växande företag. Han menar att det finns mängder av bra aktier och att det räcker med att hitta ett par, den som vänder på flest stenar hittar flest intressanta företag. Lyckas man i 60 % av sina placeringar är man duktig. Vi småsparare kan glädjas åt att han anser att småspararna lättare än de professionella förvaltarna kan hitta vinnaraktier genom att observera omgivningen och få en uppfattning om vilka företag som går bra.

I sin bok har Lynch skrivit ett antal principer som han hänger upp texten kring. Jag kommer här citera de första principerna och skriva om dessa.

Princip 1 ”Om operan vinner med 3-0 över fotbollen, vet du att det är något fel med ditt liv.”

Om man oftare går på arbetsrelaterade kvällsevenemang (operor) än vad man ser sina barns fotbollsmatcher så har det blivit fel i prioriteringarna. Det förvånade mig lite i början på inläsningen av denna bok att han skrev såpass mycket om hur viktigt det är att prioritera familjen och att tänka på att inte offra barnens barn- och ungdomstid för arbetet. Arbetet kommer alltid att finnas kvar, men barnen flyger snabbt sin kos. Av denna anledning, vid 46-års ålder, valde han därför att sluta som förvaltare eftersom han kände att han gick miste om sina barns liv. (Han fortsatte bara som styrelseledamot i ett antal ideella organisationer där han hjälpte dem att förvalta sitt kapital.)

Jag kan ju inte annat än hålla med. Jag vill självklart bli rik/förmögen/ekonomiskt oberoende, men om man aldrig får se barnen kanske pengarna inte är värda så mycket. Och för barnens del antar jag att de hellre vill ha föräldrarna närvarande än ett fett arv.

Efter denna inledning kommer han in på aktierna och hur man ska tänka vid sina investeringar.

Princip 2 ”Herrar som föredrar obligationer vet inte vad de går miste om”

Peter Lynch ratar bl.a. obligationer eftersom aktier är överlägset bäst att placera sina tillgångar i. Förr eller senare kommer alltid aktierna att vinna mot obligationer, bankränta eller vad det nu kan vara. Det spelar ingen roll om man investerar i large cap, middle cap eller small cap. Aktier kommer alltid att slå allt annat.

Peter Lynch är mycket uppmuntrande gentemot oss småsparare och amatörer. Han skriver att småsparare som ägnar lite tid åt att studera företagen i sin bransch kommer att slå 95 % av de professionella aktieförvaltarna.

Men det svåra är att blunda för världens bekymmer tillräckligt länge för att hålla kvar sina investeringar tills de lyckas. Det är modet (och inte intelligensen) som avgör hur bra det kommer att gå. En intelligent, men rädd, investerare kommer förmodligen bli bortskrämd från aktiemarknaden och kommer därför inte att kunna tjäna några pengar. Men som sagt, man kan aldrig ge några garantier, men ju kunnigare och modigare man är, desto större chanser har man att lyckas.

Princip 3 ”Investera aldrig i en idé som du inte kan rita en bild av.”

Regeln innebär att förvaltare måste undvika företag som man inte begriper. Principens ordalydelse kommer från att han fick kontakt med en sjundeklass i S:t Agnes School i en förort till Boston år 1990. Deras lärare ville bevisa att vem som helst kunde bli duktig på att investera utan att ha avancerade dataprogram eller dylikt. Denna klass överträffade under två år 99 procent av alla fonder. Deras portfölj steg med 70 procent jämfört med index som steg med 26 procent. Sjundeklassarna läste finanstidningarna och gjorde listor på spännande företag att investera i. Sedan gjorde de en utredning av dessa företag och bestämde vilka aktier de skulle välja. Eleverna var tvungna att kunna förklara exakt vad företagen gjorde innan de kunde välja aktien. Några exempel på vad de investerade i är Wal-Mart, Disney, Pepsi, Nike, McDonald’s och Pentech (pennor). Det var enkelt att rita dessa företag och produkter.

S:t Agnes-klassen skrev också upp ett antal investeringsregler. Här kommer dom.

Man måste låta pengarna vara kvar på aktiemarknaden under lång tid.

Ett bra företag ökar i allmänhet utdelningarna varje år.

Man bör diversifiera, för av fem aktier man väljer visar sig en vara mycket bra, tre hyfsade och en mycket dålig.

Bli inte kär i en aktie.

Man måste läsa läxan, innan man investerar.

Köp små företag på lång sikt.

Man bör inte köpa en aktie för att den är billig, utan istället för att man har stor kunskap om den.

Peter Lynch skriver också kraftfullt om att man måste investera efter en regelbunden tidtabell. Detta gör att man inte behöver gissa om marknaden är på väg upp eller ned. Och man ska inte heller köpa eller sälja på impuls. Det är 0fta mycket förödande för kapitalet. Man ska investera varje månad, samma datum, samma belopp. Det ska göras ”automatiskt”. Sedan behåller man aktierna vad som än händer. Som exempel nämner han några aktieklubbar i USA som, under börskrisen 1987, inte brydde sig om domedagsprofeterna utan fortsatte köpa aktier regelbundet. Det är lätt att bli bortskrämd från aktier, men om man investerar regelbundet kommer det alltid att löna sig.

Peter Lynch skriver också om ”femregeln” från NAIC (National Association of Investors Corporation). Denna innebär att man inte ska investera i färre än fem aktier. Han hävdar att av fem aktier går ofta en aktie dåligt pga oförutsedda problem, tre aktier utvecklas ungefär som förväntat och den femte aktien ger stor avkastning. Några andra regler från NAIC är att investera regelbundet och att inte ha fler aktier än man kan hålla sig informerad om. Vidare ska man lära sig hur man beräknar om en aktiekurs är låg, hög eller rimlig och hur man ska läsa en balansräkning för att ta reda på om ett företag har tillräckliga resurser för att överleva dåliga tider.

Boken är hittills mycket bra och intressant. Det ska bli spännande att fortsätta läsa och skriva om Peter Lynchs bok.

Buy and hold – Buffett light?

Jag ser mig fortfarande som en nybörjare inom aktier och försöker hitta min investerarstrategi. En av mina investerarförebilder är Buffett. Jag har nu upplevt att om jag ska följa Buffetts alla olika ”regler” blir det lite för komplicerat för mig i min nuvarande kunskapsnivå. (Jag hoppas naturligtvis att utvecklas och lära mig mer under många år framöver.) Däremot känns det realistiskt att försöka göra ungefär som Aktiestinsen; att köpa bra aktier och sedan behålla dom. Det känns inte så komplicerat, även om jag hela tiden tänker fortsätta förkovra mig om Buffett. Denna strategi, buy and hold – köp och behåll, ser jag som en ”Buffett light”-strategi.

Per H Börjesson säger också att placeringar är relativt enkelt: köp tio aktier och behåll dem! Jag anser inte att jag är så kunnig att jag bara kan välja ut tio bra aktier och därför vill jag diversifiera. Aktiestinsen har aktier i över 50 olika bolag. Mycket diversifierat med andra ord. Jag kanske inte behöver skämmas om mina innehav kommer över 20 olika papper.

Vad jag tycker är särskilt motiverande med Aktiestinsens placeringsstrategi är långsiktigheten. Aktiestinsen behåller sina aktier både i uppgång och nedgång. Hans stora tålamod och förmåga att inte drabbas av panik är imponerande. Detta är en stor likhet han har med Buffett och andra stora legendariska investerare.

Sunt förnuft, att utnyttja ränta-på-ränta och att återinvestera utdelningarna är Aktiestinsen hemlighet. Hans grundregler handlar bl.a. om direktavkastning och p/e-tal. Direktavkastningen ska vara på mellan 3 och 6 % och p/e-talet ska vara mellan 5-20. Och han lånar inte till att köpa aktier.

Kanske jag är närmare Aktiestinsen än Buffett?

Jag har kommit ur rytm och fått en investerar-identitets-kris.

Flera läsarvänner har påpekat för mig att jag har kommit ifrån Warren Buffetts principer. ”[Dina börsaktiviteter] låter inte som Buffett” skrev dollarmagnus (han har en mycket bra hemsida www.dollarkursen.com, särskilt bra är utdelningskalendern). Och det är sant. Jag har en investerar-identitets-kris. Jag försöker vara som Buffett men jag klarar det inte. Jag klarar ingenting just nu. Jag har kommit ur rytm i mitt investerande. Jag tar mina beslut nästan bara på känsla. Inga noggranna analyser.

Å andra sidan är jag nöjd med min portfölj. Idag tog jag bort AstraZeneca, för det kändes bra, från min portfölj. Jag köpte istället mer av SäkI, Latour och Fabege. Och det är jag nöjd över. Men det känns som att jag borde vara noggrannare i mina analyser och köpa större poster mer sällan. Jag borde inte ta beslut på magkänsla och intuition. (Mitt i all bedrövelse hade jag tur med försäljningen av SKF. Någon dag eller två efter försäljningen började SKF:s aktiepris sjunka från 125 kr (har jag för mig) till 113 kr. Ibland ska man ha tur också…)   

En annan bloggarvän tipsade mig om att ta en paus och vänta tills jag hittade rytmen på börsen igen. Det kanske jag borde göra. Ytterligare en bloggarvän skrev om att en kompis till honom tittade bara på sin depå när börsen gick upp och gjorde en ”struts” när börsen gick ner. Det är ungefär så jag har börjat göra. Mina nerver leker med mig just nu. All logik säger åt mig att jag borde lugna ner mig och se framåt och göra noggranna analyser. Men kanske har jag drabbats av Grahams Mr Market syndrom; girighet och rädslor styr mig just nu. Jag hoppar hit och dit och har fått börs-adhd. Jag kanske borde ”fasta” och rensa ur systemet innan jag återkommer.

Har ni mer rutinerade investerare några tips och råd, till en girighets- och rädslostyrd stackare?

MVH svenskmillionaire

Nu ser portföljen ut som följer.

Avanza

Axfood

Blackpearl

Fabege

Kinnevik

Latour

Midway

Questerre

Ratos

SCA

Svolder

Säki

Tele2

Öresund

Storleksordningen i min portfölj är följande:

Questerre 10,0 %

Tele2 8,4 %

Fabege 7,1 %

SCA 6,9 %

Ratos 6,9 %

Öresund 6,7 %

Säki 6,6 %

Axfood 6,2 %

Blackpearl 6,2 %

Latour 5,4 %

Kinnevik 4,9 %

Avanza 2,8 %

Svolder 2,6 %

Midway 0,6 %

Warren Buffetts fyra mentorer/lärare

Robert G. Hagstrom skriver i boken ”The Warren Buffett Way” att Buffett har fyra ”lärare” eller mentorer. De är följande: Benjamin Graham, Philip Fisher, John Burr Williams och Charles Munger. Buffetts strategi är hans egen, men den vilar på visdom och kunskap han har fått från de fyra ovanstående. Jag tänkte kortfattat gå igenom vad Buffett har tagit till sig från sina mentorer, efter en kort presentation av var och en.

Benjamin Graham, 1894-1976

Buffett har vid många tillfällen sagt att Grahams bok ”The Intelligent Investor” är den bästa bok som har skrivits om investeringar. I denna ville Graham få fram en definition på investering som skilde sig från att spekulation. Hans definition av en sann investering är att den har två kvaliteter. Först har den en grundläggande säkerhet för det grundläggande kapitalet. Sedan har den en tillfredsställande avkastning. En investering är alltså en placering efter noggrann analys som lovar säkerhet till det ursprungliga kapitalet och en tillfredsställande utdelning. De inköp som inte möter dessa krav är spekulativa. Man måste studera alla faktum och från det dra logiska och sunda slutsatser. Graham sa att regel nummer ett är att inte förlora pengar. Regel nummer två är att inte glömma regel nummer ett.

Graham har två metoder för att välja aktier. Den första är att bara köpa aktier för under två tredjedelar av dess nettovärde och den andra metoden var att köpa efter p/e-talen. Vidare måste tillgångarna vara större än skulderna. Hur hittar man undervärderade aktier enligt Graham? Man tar reda på om det inneboende värdet bl.a. genom att se bolagets tillgångar, hur mycket tjänar företaget, hur stora är utdelningarna och hur kommer dessa att se ut i framtiden. Värdet är alltså inte bara tillgångarna utan också hur mycket pengar tjänar företaget. Idag är det inte många som tar beslut endast på p/e-talen. Men Grahams övertygelse vilar på några antaganden. Först antog han att marknaden ständigt satte fel pris på aktierna vanligtvis p.g.a. rädsla eller girighet. På höjden av optimismen drog girigheten iväg aktien bortom dess inneboende värde. Marknaden blir överprisad. Andra gånger skapade rädsla en undervärderad marknad och priset hamnar under det inneboende värdet. En duktig investerare kan vinna på den ineffektiva marknaden.

Philip Fisher, 1907-2004

Fishers strategi går ut på att investera i bolag som för det första har potential över genomsnittet och för det andra det mest kompetenta ledarskapet.

Det allra viktigaste är att företaget har potential att öka försäljningen över genomsnittet. Och Fisher menar att företagen som kan öka försäljningen mest är de som fokuserar på forskning och utveckling och har en effektiv försäljningsorganisation. Man bör endast investera i företag som kan visa på vinst år efter år. Fisher säger att inget företag kan gå med vinst om de inte har lyckats bryta ner de olika kostnaderna och förstå alla olika kostnader i olika steg i processen. Att ha kompetent personal som arbetar med kostnadsanalys och redovisning. Om man har rätt analys kan man dirigera pengarna till de områden i företaget som man tjänar mest pengar på. En annan viktig del som Fisher betonade var förmågan att växa utan att be aktieägarna om mer pengar.  

Ledarskapets kvalitet var Fisher andra grundpelare. De bästa ledarna/cheferna är mycket bestämda om att utveckla nya produkter och tjänster som gör att försäljningen kan öka. De bästa ledarna  kan implementera företagets långsiktiga mål med dagliga rutiner. Vidare är total ärlighet och integritet oerhört viktigt. Beter de sig som aktieägarnas förvaltare, eller försöker de bara sko sig själva? Man kan lära sig en hel del om företaget genom att lägga märke till hur ledarna beter sig i svårigheter. Vidare är det viktigt att företagets chefer och ledare har en bra relation till de anställda. De anställda måste känna att företaget är ett bra ställe att arbeta på. Och cheferna måste uppleva att det är kompetensen som gör om man stiger i graderna och inte godtyckliga beslut eller favoritism. En annan viktig fråga är om VD:n kan delegera.

Till sist. Fisher investerade i få företag, mindre än tio. Ofta bestod portföljvärdet till 75 %  av bara tre-fyra bolag.

John Burr Williams, 1900-1989

Williams beskrev sin teori om att köpa aktier på följande sätt. ”A cow for her milk; a hen for her eggs; and a stock, by heck, for her dividends.” Som vi kan förstå betonade han utdelningarna. Han utvecklade följande enkla modell. För att räkna ut dagsvärdet av en aktie gör vi en kvalificerad gissning om hur mycket kontanter som aktien kommer att ge ut under dess ”livstid” och beräkna sedan vad det är värt idag. Detta är den metod som Warren Buffett använder sig av idag. Han anser att det snabbaste sättet att bedöma företagets värde är att se efter hur mycket utdelningar som aktieägarna får. Williams skriver att om ett företags vinster inte delas ut till aktieägarna utan istället investeras så borde denna investering ge desto större utdelning senare. Om inte så är det bortkastade pengar. Kort sagt, en aktie är endast värd det man kan få ut av den.

Charles Munger, 1924-

Buffett och Munger träffades 1959 och år 1978 blev han Berkshires vice ordförande. Mungers investeringprincip är sunt förnuft. Han har argumenterat för att man ska betala ett ”ok” pris (fair price) för kvalitetsbolag. Eller som Warren Buffett själv har sagt ”It’s far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price.”

Warren Buffett tog till sig idéer från dessa fyra investerare och har alltså lyckats att få ihop flera olika teorier till sin egen filosofi. Kvalitativ förståelse av företaget enligt Fisher och kvantitativt enligt Graham. Från Charlie Munger har Buffett fått tankarna att det kan vara värt att ibland lägga upp pengarna för att köpa ett bra företag. Han har berättat att han förstod det efter att han gjorde några dåliga inköp utifrån Grahams tankar om att köpa billiga bolag. Problemet var att bolagen inte bara var billiga, de var dåliga också. Graham hade inte tagit i beräkningen företagens ledning, som Fisher betonar så hårt. Däremot anser Buffett att Grahams tankar om säkerhetsmarginalen, att köpa bolag vars pris är lägre än värdet, är grundläggande. Och att människornas rädsla och girighet gör att de spekulerar istället för att investera. Om man kan isolera sig från de känslomässiga virvelvindarna kan man utnyttja det irrationella beteendet från marknaden och utnyttja marknadens upp- och nedgångar. Philip Fisher var mycket annorlunda jämfört med Graham. Fisher betonade mer ledarskapets roll och han betonade också att fokusera på få företag. Faran i att äga för många aktier är att det blir svårt att ha kontroll på alla samtidigt. Från Williams fick Buffett en effektiv metod att beräkna det inneboende värdet av ett företag.

Bodo Schäfers 10 aktieregler

I ”Vägen till ekonomisk frihet” skriver Bodo Schäfer bl.a. om att spara i aktier. Han har tio regler för aktiesparande som jag tänkte skriva och diskutera något. När jag läste boken för första gången för tre år sedan var jag mycket fascinerad av den. Jag gillar fortfarande bokens innehåll och kan rekommendera den även om jag nu kan se vissa brister, den kan vara lite ”förenklad” i vissa sammanhang. Vi får se vad ni läsare tycker om de tio reglerna om aktier.

Innan han går in på de tio reglerna ställer han några frågor: Har du tiden och intresset för aktier? Har du tillräckligt med pengar för att sprida kapitalet och ändå ha en buffert till oförutsedda händelser? Har du tillräckligt starka nerver? Om man inte kan svara ”Ja!” på dessa frågor ska man hålla sig undan börsen, anser han. Man måste ha disciplin och man måste tycka att det är intressant och roligt. Annars går det inte bra.

Regel 1. Efter varje kursfall kommer en kursuppgång!

På börsen växlar goda och dåliga tider. Det är viktigt att man inte säljer sina aktier när kursen är i botten. Om man bara väntar går kurserna upp efter ett tag. Det gäller alltså att ha mycket disciplin och tålamod.

Regel 2. Satsa pengarna i minst två år.

Man ska inte köpa aktier om man inte kan låta de vara under minst två år. Behöver man pengarna inom två år, låt bli börsen. Detta beror bl.a. på att om kurserna går ner och du måste ha kontanter så tvingas du sälja med förluster.

Regel 3. Köp minst fem olika aktier, men inte mer än tio.

Man bör sprida riskerna på minst fem aktier. Det är alldeles för riskabelt att köpa endast en aktie. Men köp inte fler än tio eftersom det blir svårt att ha koll på alla då. Detta råd ligger i linje med Warren Buffetts tankar med max 10 papper.

Regel 4. Man har inte gjort någon vinst eller förlust förrän man har sålt aktien.

Man ska inte sälja sin aktie när börskursen rasar. Och när kursen har stigit och har nått sin förväntade aktiekurs ska man sälja av en del. För att kunna komma ihåg vilken kurs man hoppas kunna nå med sin aktie bör man anteckna varför man har köpt en aktie och vilket kursmålet är. (Detta påminner mig om Kristoffer Stensrud som redovisar vilket kursmålet är och när målet är uppnått säljer innehavet. Men han varken köper eller säljer i ett enda svep dock, han låter det ofta ta några månader.)

För att ”aldrig sälja en aktie med förlust” föreslår Bodo Schäfer att man använder ”Den gyllene vägen”. Den innebär att man använder 50 % av sitt kapital och köper mellan 5-10 aktier från olika länder och branscher och bara satsar på det ledande företaget i varje bransch. Men man väntar på en kris och köper endast när aktiekursen har gått ner 30 % från sina högst noterade kurser. Sjunker kursen ytterligare 30 % köper man på sig mer efter sex månader (inte innan). Om det går ned ytterligare 30 % köper man efter sex månader igen. Sedan gäller det att vänta på börsuppgången. På detta sätt, menar han, kommer man att alltid sälja sina aktier med vinst. (En viktig del i denna strategi är att man köper de bästa företagen, annars är strategin alldeles för riskabel.)

Regel 5. Vinsterna kommer från kursuppgångar och utdelningar.

För att få en bra utdelning så bör man investera i stora bolag, med bra reserver som går med vinst. För att däremot få stora kursuppgångar ska man satsa på unga företag som ingen känner till som sedan blir stora. Detta påminner om Peter Lynchs taktik, han hade många småföretag i sin fond. Warren Buffett däremot vill inte satsa på små och unga företag.

Regel 6. Se kraschernas fördelar, ”aktie-rea”.

Denna regel tillhör ”Den gyllene vägen”-strategin som vi läste om i regel 4. Köp aktier när det är kris. Det är ofta jobbigt, men det lönar sig! Enligt regel 1 kommer det alltid en kursuppgång och därför ska man köpa i dippar. Man måste därför se till att man aldrig investerar hela sitt tillgängliga belopp, utan att man behåller en del kontanter (cash is king) för att kunna köpa mer om kursen dippar ännu mer.

Regel 7. Lyssna inte på alla andra.

”Den som gör vad alla andra gör, får också det som alla andra får.” Köp inte när alla andra köper. Sälj inte när alla andra säljer. Detta känner vi också igen från Warren Buffett som säger, var girig när andra är rädda och var rädd när alla är giriga.

Regel 8. Skaffa information och ta rationella beslut.

Strunta i intuitionen och känslorna. Använd bara det sunda förnuftet.

Regel 9. Låna aldrig för att investera i aktier.

Många personliga tragedier har inträffat efter att man har lånat för att investera på börsen.

Regel 10. Aktier är den bästa sparformen!

Aktier är bättre än någon annan sparform. Det har alltid varit så och kommer att fortsätta så. Inflationen skadar bankmedlen, men hjälper aktievärdet att stiga. När allt blir dyrare stiger även värdet på aktierna. Om man vill bli ekonomiskt oberoende måste man investera i aktier (eller eventuellt i fonder om man inte orkar investera i aktier själv).

Jag tycker att hans regler har en del intressanta tankar, även om det blir något förenklat. Men boken hjälpte mig att bli intresserade av aktier, och i år har jag har läst mer och mitt intresse växt mycket. Det är mycket intressant att jämföra olika författare och skribenter (bl.a. bloggare) med varandra.

How Buffett does it, 17-24

Jag måste börja med att be läsarna till min Warren Buffett-följetång om ursäkt. Jag har stavat Warren Buffetts namn fel i flera månader. Efternamnet ska stavas med två ”f” och två ”t”. Pinsamt. Jag har lärt mig att jag ska vara ännu noggrannare i fortsättningen (även om jag inte kan garantera att jag inte missar stvfel i fortsättningen).

Nu har vi tagit oss till de sista råden från ”How Buffett does it” av James Pardoe. Jag gillar Buffett särskilt eftersom hans filosofi har gett så bra resultat (årets understatement), samtidigt som hans filosofi är ”lugn” och kunskapsinriktad. Han anser ju att man ska varken daytrada eller swingtrada utan ”decenniumtrada”! Och detta passar mig eftersom jag blir lätt stressad av att hålla koll och haka på snabba rusningar och sälja innan de går ner etc.

Jag tycker att boken har varit mycket läsvärd och hoppas att ni blogg-läsare också tycker att det har varit givande att läsa. Som ni läsare har märkt är det många råd som har gått in i varandra och tyvärr måste jag säga att de allra sista kapitlen inte höll samma klass som tidigare, men vi har nu också kommit till det bästa kapitlet om ”Mr Market”, ”margin of safety” och ”intrinsic value”! Det är Buffetts ”trollformler”… Nu kör vi igenom de allra sista kapitlen!  

17. Stanna i din kompetenscirkel

Utveckla ditt expertområde och verka inom den. Bli inte arg för att du missar möjligheter utanför kompetenscirkeln. Buffett verkar bara inom de områden han känner sig kompetent och komfortabel. Han känner sig bl.a. inte tillräckligt duktig på snabbrörliga företag och undviker därför dessa. Han motstår också frestelsen att så att säga göra cirkeln större, han anser att det viktiga är att känna sina begränsningar och bara verka inom sin kompetenscirkel. Det är ganska kul att se vad Buffet investerade i år 2000; cowboy-boots, mattor, målarfärg och tegelstenar!!

Buffett säger ”Play your game, not someone else’s”, varför riskera sitt kapital på något man inte vet något om.

18. Strunta i aktiespådomarna

Buffett säger att marknadsförutsägelser är som ett gift. Man måste undvika det. Varför slösa tid på sånt man inte vet? Satsa istället din tid på att ta reda på fakta om företagen. Det är en viktig del i Buffetts filosofi; att kunna bortse från framtidssiare. Han säger också att ju precisare spådomarna är, desto mer skeptisk ska man vara. Stanna på företagsnivån, låt marknaden ta hand om sig själv. Att lita på aktiespådomar är inte faktabaserat, det är känslobaserat. Och att gissa eller att vara spontan eller känslobaserad är motsatsen till Warren Buffetts teori. Man ska använda sin tid på bästa sätt och försöka få ihop en portfölj som går bra vare sig marknaden går upp eller ner.

19. Förstå ”Mr. Market” och the ”Margin of safety”

Detta måste vara det centrala kapitlet i boken. Här kommer vi till det som Buffett ständigt påminner oss om; att komma ihåg Benjamins Grahams ”Mr Market”-concept och leta efter företag med ”margin of safety”.

Buffett beskriver ”Mr Market” som en businesspartner med obotliga emotionella problem. Mr Market är ”mano-depressiv” eftersom när han är euforisk ser han bara positiva saker i företagen och på marknaden och när han är deprimerad ser han ingenting annat än problem, både utom och inom företaget. Och priserna blir överdrivet höga eller överdrivet låga. Det intressanta med Mr Market är att han kommer till marknaden varje dag och ger erbjudanden om priser på aktier. Och allt vi behöver göra är att lista ut hur Mr Market känner sig och sedan besluta oss för vad vi ska göra med det. Ska vi ignorera honom eller utnyttja honom? Men det viktiga är att aldrig falla under hans inflytande, som kan vara mycket starkt; hans depression kan fylla hela rummet och hans eufori kan vara förhäxande.

Benjamin Grahams ”Mr Market” är en metafor som alla värdeinvesterare borde använda sig av för att förstå psykologin på aktiemarknaden. Det hjälper oss att förstå marknadens ”galenskap” när den går för högt och sjunker för lågt. Och det hjälper oss att förstå när det kommer ett bra tillfälle att fynda. Som en investerare ska man alltid vara beredd att utnyttja Mr Markets depressioner när aktiepriserna går ner. Att ta till vara på aktiemarknadens galenskap när ”intrinsic value” är högre än företagens pris!

Conceptet ”intrinsic value” är också mycket viktigt i detta sammanhang. Det kanske t.o.m. är startpunkten i hela resonemanget. När man avgör ”the intrinsic value” försöker man beräkna värdet av de pengar man får ut från företaget i framtiden. Men, som Buffett gärna erkänner, det är ingen exakt vetenskap att beräkna detta. Den framtida cash-flowen går ju inte att veta. Men det är ändå enligt Buffett det bästa sättet att beräkna alternativkostnader och för att kunna jämföra olika investeringar med varandra. Detta är en av anledningarna till varför han föredrar enkla företag, han kan se hur cash-flow ser ut och hur mycket kapital ett företag behöver. Och han kan lättare beräkna the intrinsic value med enkla verksamheter.

Mr Market irrationalitet är till nytta för oss eftersom han blir väldigt deppig och aktierna faller för mycket. Därför ger detta oss ett tillfälle att köpa bra aktier till en bra säkerhetsmarginal. Ju större säkerhetsmarginal desto bättre eftersom det då finns utrymme om man har gjort en felbedömning. Till slut kommer marknaden att inse företagets värde och priset går upp. Men låt inte Mr Markets depression dra ner er. Låt inte honom värdera företagen.

Sammanfattningsvis. Man måste bida sin tid och vänta till Mr Market blir deprimerad och aktiepriserna sjunker så lågt att säkerhetsmarginalerna är stora och då är det dags att köpa. Här blir Buffetts råd om tålamod och disciplin väldigt tydliga. Om man kan utveckla den här disciplinen och vänta på ögonblicken kommer belöningen så småningom. Därför behöver vi inte klaga över marknadens rörelser utan istället se möjligheterna som Mr Markets dramatiska känslostormar ger de sluga investerarna. Vänta tills andra människor agerar dåraktigt, och agera själv vist! 

Detta kapitel känns mycket enkelt på ett sätt, men samtidigt så oerhört svårt att göra i verkligheten. Det är inte lätt att stå utanför en rusning som man kan tjäna på. Och det är mycket svårt att veta när man ska gå in och köpa efter en krasch eller djup nedgång. Sedan är det svårt att beräkna ”intrinsic value”, tycker jag som inte är ekonom. Jag har beställt ett gäng årsredovisning nu för att läsa sådana för första gången på allvar.

20. Var rädd när andra är giriga och girig när andra är rädda

Detta kapitel hör ihop med det förra om Mr Market. När Mr Market är euforisk blir människor giriga och när depressionen kommer blir investerarna rädda. Buffett säger att man med säkerhet kan säga att människor kommer att vara giriga, rädda och dåraktiga. Men man kan inte alltid säga i vilket ordning. Aktiemarknaden kommer alltid att påverkas av de starka känslorna girighet och rädsla. Men de som kan hålla sig kalla kan utnyttja detta.

Buffett själv sätter sig på sidolinjen när han ser att marknaden börjar överhettas. Han gör inga investeringar när priserna stiger irrationellt och priserna är bortkopplade från det ”sanna” värdet av företaget.

En kollaps brukar följa en euforisk period. När aktiemarknaden kollapsar blir investerarna rädda att förlora sina pengar. Alla säljer. I det läget gör Buffett tvärtom, han köper och kan på det sättet göra stora fynd. Buffett säger att girighet och rädsla turas om på aktiemarknaden och man ska använda sig av detta och inte ryckas med. Köp när alla säljer och sälj när alla köper. Aktier är som mest intressanta när ingen annan är intresserade av dom. När flocken är rädd och inte intresserade av aktier, det är exakt då vi ska vara intresserade.

21. Läs, läs ännu mer och sedan ska man tänka

Warren Buffett läser ungefär 6 timmar om dagen och sitter två timmar i telefon och resten av tiden tänker han. Om ett företag verkar intressant för Buffett läser han allt han kan komma över om företaget och dess industri. Det som han anser vara särskilt viktigt är att läsa årsrapporter. Han brukar också läsa konkurrenternas årsrapporter. Buffett anser att det faktum att man läser mycket gör att man kan tänka självständigt och ta beslut på faktaunderlag.

En bok han ständigt rekommenderar är Benjamin Grahams klassiker ”The Intelligent Investor”. En annan bok han tycker är läsvärd är Philip A. Fishers bok ”Common stocks and uncommon profits”. Han tycker inte att man ska använda tid på annan läsning än det som verkligen ger faktainformation. Att hitta värdeföretag startar med goda läsvanor!! Genom att läsa mer ger vi föda till tankarna!  

22. Använd alla dina hästkrafter!

Warren Buffett tror på att ha goda vanor. Ta bort dåliga vanor och lägg dig till med nya bra, positiva och produktiva vanor. För att veta vilka vanor som är bra bör man skaffa sig de rätta förebilderna. Buffett säger ”Show me a person’s heroes, and I’ll tell you what kind of person he is and where he’s headed.”  

23. Undvik andras kostbara misstag

Studera andras misstag så du inte gör detsamma. Tyvärr har vi sett alldeles för många som har blivit av med alla pengar på spekulation eller att de har gett bort makten av sina pengar till spekulativa aktiemäklare som har slarvat bort människors besparingar under ett helt liv. Det gäller att ha sunt förnuft och inse att det är lätt för aktiemäklare att lova mycket. Vidare är det viktigt att se om det finns dolda kostnader i dina investeringar.

Om det verkar vara för bra för att vara sant, så är det det! Oftast är stora löften kombinera med enorm risk. Håll er undan. Abdikera aldrig från besluten i portföljen.  

24. Bli en investerare med sunt förnuft

Om man har sunt förnuft kan man bli rik om du inte har bråttom. Och sunt förnuft gör dig inte fattig. Bli en bättre och smartare investerare med tiden. Lär dig från andra, både deras visdom och misstag.

How Buffett does it, 13-16

För er som är intresserade av att den årliga avkastningen hos Warren Buffetts företag Berkshire Hathaway har jag hittat följande länk som visar avkastningen mellan 1967 och 2007. Han har gjort imponerande drygt 24 % per år i 40 år. http://allfinancialmatters.com/2008/04/02/a-look-at-berkshire-hathaways-annual-market-returns-from-1968-2007/

Nu går vi till nästa fyra faktorer (från James Pardoes bok How Buffett does it) som har gjort att Warren Buffett har uppnått de otroliga resultat han har åstadkommit.

13. Ignorera macro, fokusera på micro

Warren Buffett anser att man inte ska låta sig påverkas av politiska händelser eller macroekonomiska faktorer. ”Put those blinders on. Don’t get distracted by macro issues.” Det är de små företagsdetaljerna som är viktiga. Ignorera de stora händelserna utanför företaget. Man ska vara en företagsanalytiker och inte försöka sig på att analysera allt runt omkring. Micro istället för macro! Buffett konstaterar att politiska händelserna de senaste 50 åren inte har påverkat hans syn på sina investeringar.

Buffett trycker mycket på att inte få panik för macroekonomiska faktorer eller politiska händelser därför att då är risken stor att man säljer aktierna i helt fel läge. Däremot kan det vara bra att hålla ett litet öga på macro för att upptäcka om man kan köpa aktier på ”rea”.

14. Titta noggrant på företagets ledarskap

Analysen av ett företag börjar och slutar med frågan om vem som bestämmer. Buffett investerar aldrig i företag innan han vet att ledarskapet är bra. Han har ett antal frågor han anser är mycket viktiga.

a) Arbetar ledarskapet för aktieägarna eller för att göra sig själva rikare (på aktieägarnas bekostnad) med hjälp av överdrivet höga löner, optionsprogram etc?  

b) Är ledarskapet sparsamma eller gillar de att spendera?

c) Är ledarskapet fast beslutna om att öka aktieägarnas värde och använder de sitt kapital på bästa möjliga sätt?

d) Undviker ledarskapet att ge ut fler aktier som spär ut värdet på aktierna?

e) Behandlas aktieägare som partners eller ignoreras dem?

f) Årsrapporten, är den rakt på sak eller innehåller den en massa struntprat?

g) Verkar ledarskapet vara helt ärliga och öppna i sina räkenskaper eller gömmer de information och ”fixar till” siffrorna?

Man måste lita på de människor som man förlitar sina pengar till!!!

Buffett själv har en mycket låg lön (jämfört med andra i motsvarande position), hans förmögenhet ligger i hans aktieinnehav i företaget. Detta innebär att han bara tjänar pengar när aktieägarna också tjänar pengar. Och han ser aktieägarna i Berkshire Hathaway som partners.

För att investera måste man först läsa årsrapporten och analysera räkenskaperna. Är det något man inte förstår så är det för att ledarskapet inte vill att man ska förstå! Håll er undan! Man vill inte bli partner med någon som försöker dölja information. En annan varningssignal är när årsrapporten bara handlar om framtiden. Särskilt om de gör förutsägelser som slår in! Då har de manipulerat siffrorna på något sätt.

Buffett investerar endast i företag som har ett etiskt ledarskap och som arbetar för aktieägarna och sätter aktieägarnas behov före sina egna. Och investera aldrig i företag som manipulerar (eller tidigare har manipulerat) siffrorna.

15. Kejsaren är naken på Wall Street!

Buffett säger att allt som inte fokuserar på företagets värde är ovidkommande.  Det finns mängder av system för att tjäna pengar på börsen. Men kom ihåg att kejsaren är naken på Wall Street. Undvik att bli uppslukad av modeller, mönster och data. De smarta investerarna är värde-orienterade trots att det inte är glamouröst eller ens kanske så intellektuellt utmanande. Det kan t.o.m. vara långsamt och tråkigt. Däremot kan snabba köp- och säljbeslut vara riktigt spännande som ger adrenalinkickar.

För att investera som Buffett krävs det att man ignorerar allt som inte har med värdet att göra. Undvik alla de komplicerade investeringsstrategierna som inte säger något om företagets värde. Och särskilt de som har en ”idiotsäker” strategi.

16. Tänk självständigt!

Tänk självständigt och imitera inte andra utan eftertanke. Buffett är immun mot beröm och applåder och är bekväm med att ignorera de som hånar eller klagar mot hans beslut. Att hålla sig till sina beslut trots att alla runt omkring inte håller med. Det klassiska exemplet är under it-boomen när Buffett inte köpte en enda it-aktie. När börserna rusade och Buffett höll sig undan fick han utstå mycket kritik och t.o.m. hån. Men eftersom han inte förstod it-businessen så höll han sig undan. Han kunde inte se företagens långsiktiga förmåga att tjäna pengar och hur de skulle se ut om tio år.

Buffett tror också att den irrationella marknadspsykologin var ansvarig för många it-aktiers pris. Under sådana förutsättning sätts aktiepriserna av de människor som är girigast, mest känslosamma, mest deprimerade, eller med andra ord, de människor som är mest bortkopplade från den långsiktiga verkligheten. Buffet kände att han gjorde rätt trots att alla andra tyckte att han gjorde fel. Men Buffett varnar också för de som är ”contrarians”; de som gör precis tvärtom mot vad alla andra gör. Han anser att det kan bli lika farligt som att slaviskt följa majoriteten.

Alltså; lita på fakta när du ska investera. Att bara vara en intelligent person räcker inte, man måste också tänka helt självständigt och inte följa skocken. Det finns inget substitut mot att ta reda på fakta, sätta sig ner och tänka!