Warren Buffetts fyra mentorer/lärare

Robert G. Hagstrom skriver i boken ”The Warren Buffett Way” att Buffett har fyra ”lärare” eller mentorer. De är följande: Benjamin Graham, Philip Fisher, John Burr Williams och Charles Munger. Buffetts strategi är hans egen, men den vilar på visdom och kunskap han har fått från de fyra ovanstående. Jag tänkte kortfattat gå igenom vad Buffett har tagit till sig från sina mentorer, efter en kort presentation av var och en.

Benjamin Graham, 1894-1976

Buffett har vid många tillfällen sagt att Grahams bok ”The Intelligent Investor” är den bästa bok som har skrivits om investeringar. I denna ville Graham få fram en definition på investering som skilde sig från att spekulation. Hans definition av en sann investering är att den har två kvaliteter. Först har den en grundläggande säkerhet för det grundläggande kapitalet. Sedan har den en tillfredsställande avkastning. En investering är alltså en placering efter noggrann analys som lovar säkerhet till det ursprungliga kapitalet och en tillfredsställande utdelning. De inköp som inte möter dessa krav är spekulativa. Man måste studera alla faktum och från det dra logiska och sunda slutsatser. Graham sa att regel nummer ett är att inte förlora pengar. Regel nummer två är att inte glömma regel nummer ett.

Graham har två metoder för att välja aktier. Den första är att bara köpa aktier för under två tredjedelar av dess nettovärde och den andra metoden var att köpa efter p/e-talen. Vidare måste tillgångarna vara större än skulderna. Hur hittar man undervärderade aktier enligt Graham? Man tar reda på om det inneboende värdet bl.a. genom att se bolagets tillgångar, hur mycket tjänar företaget, hur stora är utdelningarna och hur kommer dessa att se ut i framtiden. Värdet är alltså inte bara tillgångarna utan också hur mycket pengar tjänar företaget. Idag är det inte många som tar beslut endast på p/e-talen. Men Grahams övertygelse vilar på några antaganden. Först antog han att marknaden ständigt satte fel pris på aktierna vanligtvis p.g.a. rädsla eller girighet. På höjden av optimismen drog girigheten iväg aktien bortom dess inneboende värde. Marknaden blir överprisad. Andra gånger skapade rädsla en undervärderad marknad och priset hamnar under det inneboende värdet. En duktig investerare kan vinna på den ineffektiva marknaden.

Philip Fisher, 1907-2004

Fishers strategi går ut på att investera i bolag som för det första har potential över genomsnittet och för det andra det mest kompetenta ledarskapet.

Det allra viktigaste är att företaget har potential att öka försäljningen över genomsnittet. Och Fisher menar att företagen som kan öka försäljningen mest är de som fokuserar på forskning och utveckling och har en effektiv försäljningsorganisation. Man bör endast investera i företag som kan visa på vinst år efter år. Fisher säger att inget företag kan gå med vinst om de inte har lyckats bryta ner de olika kostnaderna och förstå alla olika kostnader i olika steg i processen. Att ha kompetent personal som arbetar med kostnadsanalys och redovisning. Om man har rätt analys kan man dirigera pengarna till de områden i företaget som man tjänar mest pengar på. En annan viktig del som Fisher betonade var förmågan att växa utan att be aktieägarna om mer pengar.  

Ledarskapets kvalitet var Fisher andra grundpelare. De bästa ledarna/cheferna är mycket bestämda om att utveckla nya produkter och tjänster som gör att försäljningen kan öka. De bästa ledarna  kan implementera företagets långsiktiga mål med dagliga rutiner. Vidare är total ärlighet och integritet oerhört viktigt. Beter de sig som aktieägarnas förvaltare, eller försöker de bara sko sig själva? Man kan lära sig en hel del om företaget genom att lägga märke till hur ledarna beter sig i svårigheter. Vidare är det viktigt att företagets chefer och ledare har en bra relation till de anställda. De anställda måste känna att företaget är ett bra ställe att arbeta på. Och cheferna måste uppleva att det är kompetensen som gör om man stiger i graderna och inte godtyckliga beslut eller favoritism. En annan viktig fråga är om VD:n kan delegera.

Till sist. Fisher investerade i få företag, mindre än tio. Ofta bestod portföljvärdet till 75 %  av bara tre-fyra bolag.

John Burr Williams, 1900-1989

Williams beskrev sin teori om att köpa aktier på följande sätt. ”A cow for her milk; a hen for her eggs; and a stock, by heck, for her dividends.” Som vi kan förstå betonade han utdelningarna. Han utvecklade följande enkla modell. För att räkna ut dagsvärdet av en aktie gör vi en kvalificerad gissning om hur mycket kontanter som aktien kommer att ge ut under dess ”livstid” och beräkna sedan vad det är värt idag. Detta är den metod som Warren Buffett använder sig av idag. Han anser att det snabbaste sättet att bedöma företagets värde är att se efter hur mycket utdelningar som aktieägarna får. Williams skriver att om ett företags vinster inte delas ut till aktieägarna utan istället investeras så borde denna investering ge desto större utdelning senare. Om inte så är det bortkastade pengar. Kort sagt, en aktie är endast värd det man kan få ut av den.

Charles Munger, 1924-

Buffett och Munger träffades 1959 och år 1978 blev han Berkshires vice ordförande. Mungers investeringprincip är sunt förnuft. Han har argumenterat för att man ska betala ett ”ok” pris (fair price) för kvalitetsbolag. Eller som Warren Buffett själv har sagt ”It’s far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price.”

Warren Buffett tog till sig idéer från dessa fyra investerare och har alltså lyckats att få ihop flera olika teorier till sin egen filosofi. Kvalitativ förståelse av företaget enligt Fisher och kvantitativt enligt Graham. Från Charlie Munger har Buffett fått tankarna att det kan vara värt att ibland lägga upp pengarna för att köpa ett bra företag. Han har berättat att han förstod det efter att han gjorde några dåliga inköp utifrån Grahams tankar om att köpa billiga bolag. Problemet var att bolagen inte bara var billiga, de var dåliga också. Graham hade inte tagit i beräkningen företagens ledning, som Fisher betonar så hårt. Däremot anser Buffett att Grahams tankar om säkerhetsmarginalen, att köpa bolag vars pris är lägre än värdet, är grundläggande. Och att människornas rädsla och girighet gör att de spekulerar istället för att investera. Om man kan isolera sig från de känslomässiga virvelvindarna kan man utnyttja det irrationella beteendet från marknaden och utnyttja marknadens upp- och nedgångar. Philip Fisher var mycket annorlunda jämfört med Graham. Fisher betonade mer ledarskapets roll och han betonade också att fokusera på få företag. Faran i att äga för många aktier är att det blir svårt att ha kontroll på alla samtidigt. Från Williams fick Buffett en effektiv metod att beräkna det inneboende värdet av ett företag.

Annonser

How Buffett does it, 1-4

I James Pardoes bok ”How Buffett does it” finns 24 råd från Warren Buffet om hur man ska lyckas med sina investeringar. Här kommer de fyra första.

1. Välj enkelhet före komplexitet.

Buffett säger att man inte ska försöka utveckla komplicerade svar på komplicerade frågor. Gör istället det som är enkelt och självklart. Han investerar bara i enkla, solida och uthålliga företag som har en enkel förklaring på sin framgång. Köp aldrig företag som du inte förstår. Alla investeringar som involverar något komplicerat ska undvikas. Därför ska man som huvudregel också undvika aktiemäklare och rådgivare.

Buffett menar att man inte måste ha finansiell bakgrund eller kunskap för att lyckas med aktier. Det räcker att man har sunt förnuft och tålamod. Ibland kan istället komplicerade modeller och system istället arbeta emot oss. Glöm sofistikerade dataprogram som analyserar aktier. Buffetts råd är att köpa aktier i mycket bra företag som drivs av kompetenta och ärliga människor, och sedan håller vi fast i aktierna och väntar att marknaden upptäcker att företaget är bra.

2. Ta dina egna investeringsbeslut.

Buffett har sagt att s.k. experter på aktiemarknaden inte bidrar med något värde överhuvudtaget (”these so-called experts bring nothing to the party”). Man ska alltid fråga sig vad rådgivarna tjänar på sina råd. Rådgivarnas lön baseras ofta på hur många köp-och-sälj ordrar som de får. Därför är det värdelöst att lyssna på dom eftersom det är långa och tålamodskrävande investeringar som lyckas bäst. I allt (t.ex. medicin och juridik), utom money management, gäller det att man ska rådfråga experter.

Buffetts råd är därför att man ska lära sig lite om redovisning och hur man tolkar årsredovisningar. Och när du läser eller hör experter ska du vara skeptisk till deras råd.

3. Behåll rätt temperament.

Buffett säger att man ska låta de andra överreagera. Håll huvudet kallt, både när börsen går bra och dåligt, när de andra inte gör det. Det är svårt att se sina aktier gå ner i värde, men tänk då på de fundamentala värdena. Den visa investeraren behåller sitt lugn även när man är mitt uppe i negativa händelser. När priset går ner ska man tänka ”REA” på aktierna och köpa fler.

Buffett har sagt att om man inte klarar av att portföljen går ner 50 % så ska man inte köpa aktier överhuvudtaget. Buffett har med sitt eget liv visat att man måste ha förtroendet att hålla fast vid sina aktier trots att de andra inte gör det. Han menar att det i stort sett aldrig lönar sig att sälja ett bra företag pga rädsla. Istället ska man tänka att det nu finns några som vill göra något dumt och vill sälja ett bra företag för ett lågt pris. Det finns undersökningar som visar att ju fler sälj och köp någon gör desto mer pengar förlorar man.

För oss vanliga människor är följande citat underbart! ”To succeed in the market you need only ordinary intelligence. But in addition, you need the kind of temperament that can help you ride out the storms and stick to your long-term plans. If you can stay cool while those around you are panicking, you can prevail.”

4. Ha tålamod.

Tänk 10 år och inte 10 minuter! Buffett är ”decades trader” istället för ”day trader”. Om vi inte är beredda att behålla aktien i tio år ska vi inte ens tänka oss att köpa aktien. Buffetts filosofi är get-rich-slow med tålamod och ett långsiktigt tänk. Han säger att börsen är platsen där pengar flyttar från otåliga till tålmodiga.

Buffett har själv i yngre år gjort misstagen att sälja aktierna för fort. Något han sedan har ångrat när aktiens pris sedan stigit ytterligare. Han har därför sagt att det är buy and hold som gäller. Buffetts kompanjon, Charlie Munger, har sagt med med större ”finess”(?): ”Investing is where you find a few great companies and then sit on your ass.” Tålamod det avgörande!

För att tänka rätt har Buffett följande mentala bild framför sig: När du tänker köpa en aktie ska du tänka att du inte kan sälja förrän om åtminstone fem år. Benjamin Graham har sagt följande om tålamod: ”We have seen much more money made and kept by ‘ordinary people’ who were temperamentally well suited for the investment process than by those who lacked this quality, even though they had an extensive knowledge of finance, accounting, and stock market lore.”

En intressant berättelse för Buffetts eget liv är när han investerade i Washington Post 1973. Precis efter hans inköp gick aktiens pris ner 50 % och var på den nivån i två år. Men Buffett höll huvudet kallt, fick inte panik och sålde inga aktier. Idag får han lika stora utdelningar varje år som hans ursprungliga investering kostade 1973.

När man investerar på aktiemarknaden ska man vara beredd på upp- och nedgångar. Men tänk inte för mycket på aktiens pris och tänk mer på företagets fundamenta och ”sit on your ass” med tålamod.

Under 2010 ska jag verkligen ta till mig Buffetts råd. Men det är inte lätt att ha tålamod, det är lite mer spännande och roligt att köpa och sälja ganska ofta och kanske göra något ”klipp”. Men på lång sikt lönar det sig helt säkert att följa Buffets långsiktiga råd. Jag hoppas att jag lyckas genom att läsa om Buffett i boken. (Råd 5 och framåt kommer inom sinom tid.)

Benjamin Graham – Warren Buffets mentor

Benjamin Graham räknas som grundaren av value investing och är en ikon inom investerarvärlden. Warren Buffet t.ex. har under hela sitt liv hänvisat till Benjamin Grahams inflytande över sin verksamhet.

Benjamin Graham lyckades förränta sitt kapital 17 procent per år under 20 år. Men han sa också att det är viktigare att bevara kapitalet än att tjäna pengar. Han hade stor riskaversion pga depressionen.

Graham hävdade att man kan investera framgångsrikt i aktier om man använder sunda placeringsprinciper som t.ex. ”intrinsic value” (inneboende värde). Det innebär att man bara ska investera i aktier som värderas med god marginal under det inneboende värdet. Han betonade också att ett bra företag inte behöver vara en bra investering. Ofta är nämligen de populära företagen ofta populära investeringar och därför ofta för högt värderade.

Benjamin Graham betonade att man alltid ska betrakta sin investering som om man ägde hela företaget. Han har fyra råd för att lyckas. 1. Lär dig företaget du investerar i. 2. Lär känna företagsledningen. 3. Investera på sakliga grunder. Man ska vara en investerare och inte en spekulerare. 4. Tro på dig själv och dina beslut.

Benjamin Graham talade ofta om skillnaden mellan spekulation och investering. I hans bok ”The Intelligent Investor” skriver han att en investering är en placering som efter noggranna analyser ger löfte om rimliga avkastningar samtidigt som kapitalet inte riskeras. De placeringar som inte faller in under denna beskrivning är spekulation. Han säger vidare att en investerare köper bra företag till låga priser, medan en spekulerare försöker förutse prisförändringarna.

Grahams metodik kan sammanfattas i några punkter.

1. Företaget ska vara tillräckligt stort. Graham föredrog stora företag eftersom risken blir mindre. Mindre företag är känsligare för omvärlden, ofta pga att kundbasen är mindre.

2. Säkerhetsmarginalen (margin of safety) ska vara så stor som möjligt. Skillnaden mellan ett företags aktiekurs och dess framräknade värde ska alltså vara så stor som möjligt. De företag som är övervärderade har ingen säkerhetsmarginal alls. Om man är en investerare ska man endast investera i företag med stor säkerhetsmarginal. (Till skillnad från spekulerare som kan köpa övervärderade företag för att göra ett ”klipp”.) Hur man värderar ett företag spelar inte så stor roll. Man kan använda sig av p/e-tal, direktavkastning eller andra metoder. Men det viktiga är att investeraren har en beräkning på det fundamentala värdet och att det är högre än aktiernas pris. Graham själv gjorde sig en förmögenhet på att leta efter rejält undervärderade företag; helst att de värderades till under sitt rörelsekapital.

3. Företaget man ska investera i ska ha betalat ut en hög utdelning under helst 20 år. Utdelningar är (ofta) ett tecken på hög lönsamhet. Och har man lyckats under så många år torde det fortsätta.

4. Den finansiella ställningen ska vara stark. Kursen skulle inte vara högre än 1,2 på det bokförda nettovärdet/substansvärdet (marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna). En annan metod var att leta efter företag där omsättningstillgångarna var större än summan av lånen.

5. Företaget ska ha en vinsttillväxt. Vinsten ska bli högre för varje år.

6. Företaget ska ha lägre p/e-tal än det historiska genomsnittet när man köper. Helst ska p/e talet vara under 15.

Som exempel på hur man kan göra ”Grahamska analyser” i praktiken vill jag hänvisa till Markus på bloggen ”ut ur ekorrhjulet” (se länken http://ut-ur-ekorrhjulet.blogspot.com/2009/09/graham-granskar-getinge.html ) som har gjort ett antal företagsanalyser med Grahamska principer som grund. Jag saxar ur hans analys av Getinge:

”1. Adequate size
Getinges börsvärde är 30 625 000 000 vilket är större än 14 Mdr.

Godkänd

2. Strong financial condition
Omsättningstillgångar: 12 646 000 000
Kortfristiga skulder: 5 946 000 000
Långfristiga skulder: 14 168 000 000

2.1: Omsättningstillgångar är minst 2 * Kortfistiga skulder.
Godkänd.
2.2: Långfristiga skulder mindre än (Omsättningstillgångar – kortfristiga skulder)
Underkänd.

Underkänd

3. Earnings stability – Bolaget har redovisat vinst varje år de senaste 10 åren.
(Vinst per aktie justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)
1997 2,57
1998 3,06
1999 3,06
2000 3,00
2001 3,18
2002 3,70
2003 4,62
2004 5,44
2005 5,40
2006 5,95
2007 5,84
2008 7,23

Godkänd

4. Dividend Record – Bolaget har gjort aktieutdelning utan avbrott de senaste 20 åren.
(justerat för nyemmisioner, omräknat till dagens aktieantal)

1997 0,69
1998 0,81
1999 0,88
2000 0,88
2001 0,94
2002 1,06
2003 1,35
2004 1,65
2005 2,40
2006 2,20
2007 2,40
2008 2,40

Godkänd

5. Earnings Growth – Åtminstone 1/3 ökning av vinst/aktie de senaste 10 åren, beräknas med 3-års medel i början och slutet av perioden.

1997 2,57
1998 3,06
1999 3,06

2006 5,95
2007 5,84
2008 7,23

Medel 1997-1999: 2,90
Medel 2006-2008: 6,34

Vinsten har ökat med 219% så 1/3 är slaget med råge!

Godkänd

6. Moderate Price/Earnings Ration – Enligt Graham ska man inte betala mer än P/E 15.
Hos Avanza: 18,08
Hos Di: 19,91
Hos Dn: 19,91

Underkänd

7. Moderate Ratio of Price to Assets – Priset ska inte vara mer än 1½ ggr tillgångarna, men ett P/E-värde under 15 kan tillåta priset att vara högre. En tumregel är att PE * Price to Assets ska vara mindre än 22.5

Getinges börsvärde är 30 625 000 000
Omsättningstillgångar: 12 646 000 000
Anläggningstillgångar: 20 386 000 000

Price to Assets blir: 30625/(12646 + 20386) = 0,93

Godkänd

Getinge får godkänt på 5 av 7 punkter vilket gör att jag kan köpa den enligt min strategi.”

Jag tycker att det var mycket intressant att se hur Grahams filosifi kunde tas i användning för oss småsparare och tack Markus att du delar med dig av dessa analyser.